Föregående   Start 
        Bardlandsåret 2001


 

År 2001 börjar närma sig sitt slut och det är dags att sammanfatta en ny årsrapport. Året har varit fyllt av glädjeämnen, men även en del sorgliga saker har hänt. Ni kan läsa om allt här nedan, skulle det vara något som vi glömt, så får ni ursäkta. Minnet blir inte bättre med åren, men vi gör så gott vi kan.

A-KULLEN

De börjar bli lite till åren eller skall man uttrycka det som så, de har gått in i den gyllene medelåldern och blivit lite gråa i skägget. Deras barnbarn, Bardlands andra generation har börjat att sprida sig i både Sverige och Norge. Men ännu finns kampandan kvar, de har inte än börjat att vila på sina lagrar.

 

Ada vår egen lilla tik har återigen blivit mamma, denna gången till vår F-kull. Den stolte fadern heter Display´s Busther. Ada har nu haft tre kullar /D 1+1

E 5+4 F 4+5/ med inalles 10 hanar och 10 tikar. Hon är nu pensionerad från mammarollen och lever ett behagligt liv tillsammans med oss, sin mamma och katterna /vilka hon med förtjusning emellanåt jagar/. Hon ligger dock inte helt på latsidan för varje söndag tränar hon agility med Ailas tidigare lillmatte Matilda.

 

Ida /Aida/ Hennes husse är för närvarande ute på äventyr, seglar med kompisar omkring i Karibiska Havet och tituleras sig skeppsläkare. Själv lever Ida söte- brödsdagar hos Niclas föräldrar.

 

Arja som fortfarande bor med sin matte i Norge kan numera titulera sig SUCH.

 

Lukas /A-Lukas/ har återigen blivit pappa. I början av året födde SUCH Bokis Nikita 6 tikar och 1 hanhund, lite senare blev det 5 tikar med en Bergsbakkentik.

Lukas har nu 18 valpar efter sig och har lyckats med konststycket att få 17 döttrar och en son. De ni…. tur att han inte behöver betala hemgift för sina döttrar!!!

 

Wanda /Awanda/ I början av året nåddes vi av ett sorgebud. Wanda hade blivit akut förgiftad av något hon hade fått i sig. Trots stora veterinäransträngningar gick det inte att rädda henne och hon avled i sviterna av de skador hon fått. Matte Magdalena var naturligtvis helt förtvivlad, hon sa alltid att Wanda var den optimala hunden. Men sedan hon fått en liten Lukasavkomma, som Wanda alltså är faster till, skiner solen åter i Vännäs.

 

Aila har gjort Wanda sällskap till hundhimlen. Under sommaren blev hon dålig och kunde inte behålla maten, det visade sig att hon hade fått en elakartad cancer i en tarm och vi fick ta det svåra beslutet att låta henne somna in. Hon ligger nu begravd i vår trädgård mellan 2 ståtliga riesenhanar, som vilar där sedan tidigare. Aila, vi kommer alltid att minnas dig för ditt ljusa och vänliga sinne.

Emil /Argus vår allra största hund /74 hög/ och mesta tjänstehund, har blivit opererad p.g.a. förkalkning i ryggen. Operationen kostade 22.000 Nkr och husse Eirik säger att det var värt varenda krona för Emil har blivit som en unghund på nytt. Den fortsatta karriären inom Norska försvaret är spikad. Hundbeståndet i familjen har utökats med en liten settervalp för kommande jakt. Årets största händelse är väl dock son nr 2 lille Öyvind som nu är 9 månader gammal. Vi GRATULERAR.

 

Attan har ännu en gång träffat Bergsbakkens Minken, detta resulterade i 7 st valpar. Attan är nu pappa till 33 st hundar varav 22 finns i Norge. Hans första kull har nu börjat visa framfötterna inte minst i utställningsringen. På SKK:s Göteborgsutställning i början av året var det 1 hane som blev BIR endast 15 månader gammal, på den stora Norska utställningen i Hamar blev 2 syskon till honom BIR och BIM. Och det fina med dem är att de är inte bara vackra, de håller att jobba med också. BIR-hunden är en blivande polishund och BIM-hunden en blivande lavinhund.

 

Axa tävlade den 28 april högre klass spår på hemmaplan och vann i konkurrens med 10 ekipage, därmed blev hon uppflyttad till elit. Den 1 juli var det dags att debutera i elitklass spår, detta gjorde hon med glans, blev 4:a bland 16 ekipage och tog hem certpoäng.

B-KULLEN

Pappa Kålle lämnade jordelivet i maj för att tillsammans med andra riesen jaga på de sälla jaktmarkerna. Han lämnade ett stort tomrum efter sig hemma hos Per och Anna-Karin, som nu får trösta sig med Kålles dotterson Chivas. Enligt Anna-Karin är det en kille som tycker livet är "high life" och som lockar till många skratt.

.

C-KULLEN

Den här kullen gav ifrån sig en riktig skräll, när 8 av dem mentaltestades med en medelpoäng på drygt 211.Vi hade väl inte i vår vildaste fantasi kunnat tänka oss att få uppleva någon slå vår A-kull, som hade ett snitt på 210. Att det sedan var 2 tikar som hade +3 på nerverna gladde oss verkligen.

 

Challe har gjort appellen i spår och blivit uppflyttad till lägre klass och efter att ha gjort extriörbedömning kan han nu lägga titeln Korad till sitt namn.

Crazy blev Sveriges första riesentik med +3 på nerverna. Att syster Cayo också fick det en timma senare har inte med saken att göra, för Crazy var ändå först vidhåller matte Miriam. Crazy har under året blivit utställd med 1:a och godkänd i lägre klass spår. Hon har också gjort extriörbeskrivningen och kan därmed lägga titulera sig Korad.

I januari bär det av till Luleå för parning med Korad (+280) Älvkantens Kato och förhoppningsvis skall en tredje generation Bardlands födas här i mars.

 

Carmencita har inte heller legat på latsidan. Hon har gjort exteriörbeskriv-

ningen och är därmed Korad fullt ut. Hon har varit och tävlat i spår och är uppflyttade till högre klass och hon har tagit 1 cert på utställning. Helt klart

"a coming lady"!

 

Cayo Vi skrev tidigare att hon tagit sig in i det nya seklet med stormsteg och det har hon fortsatt med även i år. Vad sägs om att hon började året med att i drag vinna 2 SM-GULD. På brukssidan tävlade hon på våren högre klass rapport och spår och blev uppflyttad till elit, på hösten tog hon certpoäng i rapport och blev godkänd i spår. Så där i förbifarten blev hon klubbmästare i lydnad. Hon har tagit ytterligare 1 cert på utställning och blev därmed Svensk Utställningscham-pion. Som kronan på verket har hon klarat av både mental- och exteriördelen för korning och är Sveriges första riesen någonsin som uppnått full pott +300 poäng

En stark kandidat till AfRS-trofen 2001?? Vi gratulera Peter och Monica till ett fantastiskt tävlingsår och sist men inte minst GRATTIS till son nr 2, lille Filip, som föddes i oktober.

 

D-KULLEN

Av vår lilla kull på 2 valpar finns det nu förmodligen bara 1 kvar, du kan läsa om det tragiska som hänt här ned.

 

Desedira en liten livlig, glad och busig prinsessa har bara försvunnit från sitt hem i Nittedal utanför Oslo. En dag i slutet av september satt hon på terrassen till sitt hem, 5-10 minuter senare var hon försvunnen och ingen har sett henne sedan dess. Letande och efterlysningar runt halva Norge har inte gett något resultat. Detta är nog något av det värsta som man kan råka ut för, att mista en älskad hund utan att veta vad som har hänt. Vi känner djupt för familjen Ekström i deras sorg efter Dessi.

Duke har varit på korning och hans uppträdande där var en syn för gudar, aldrig tidigare har väl någonting sådant skådats. Felet var att en bekant bland åskadar-na hade en höglöpstik hemma och detta visste Duke. Följden blev att han hela banan igenom fördelade sitt intresse mellan höglöpsmatten och momenten. Omdömet om honom var att han var hård och att det inte fanns någonting i hela världen som han var rädd för, poängen blev bra +182, men "bara" +1 på nerver-na, det skulle vara intressant att se vad som blivit utan störning.

E-KULLEN

Även här fattas en hund i syskonskaran, för övrigt har vi under året fått många glädjebud om kullens framgångar. Den 14 sept. 2002 kommer vi att kalla till korning på Vänersborgs Brukshundklubb.

 

Egon fick i våras en klofraktur som inte ville läka och matte, som har två mycket små barn hemma, vågade inte ha honom kvar, därför fick han fara till hundarnas himmel. Allt gick mycket snabbt och så här efteråt kommer efter-

tankens kranka blekhet. Varför tog vi inte hem honom till oss? Det är lätt att vara efterklok. Tyvärr!

 

Enya hon fortsätter att i RiesenNytt och på vår hemsida att berätta om alla sina vilda äventyr. Läs och få er ett gott skratt!

Rugg /Eirik/ blev tidigt i våras godkänd Lavin C. Sedan råkade han ut för en ledbandsskada, som gjorde att han blev sjukskriven under hela sommaren. Väl frisk ställde han upp för Sommarräddning B och klarade detta med glans. Det kan man väl kalla "sisu"!

 

Ebbe flyttade nyligen tillsammans med sin familj till Vårgårda. Vi hade honom boende här under tiden flyttlasset gick och store, glade, snälle Ebbe charmade alla i sin omgivning. Det är lätt att överse med hans storlek och burdusa sätt, när det bara strålar vänlighet om honom. Under året har han tävlat appell och lägre klass spår så nu är han uppflyttad till högre klass. Han har även tävlat lydnad och är där uppflyttad till trean.

 

Eje har tävlat appellen och blivit uppflyttad.

 

Emmi /Ettan/ har blivit godkänd B Sommarräddning. Till vintern blir det att träna lavin med Rjukangänget.

 

Sigge /Enok/ klarade under våren SBK2-provet och blev senare godkänd SVENSK RÄDDNINGSHUND. Han har även fått ett anbud om parning, så till våren skall han förhoppningsvis bli pappa till THJ-bevakning Kantbergets My´s valpar.

 

Effi har tävlat appellen och blivit godkänd. Familjen har utökats med 1 liten dotter, Tove, som verkligen har blivit miljötränade från början. Endast 14 dagar gammal var hon med på vårt pingstläger och lite senare var hon med på stora riesenlägret. Vad månne bliva av detta barn? Vi GRATULERAR till den lilla dottern.

 

F-kullen

Detta är kennelns senaste tillskott. Den 20 april föddes 9 små, nej de största valpar vi någonsin fått. Stolta föräldrar är Korad SUCH Tjh räddning Display´s Busther och Korad Bardlands Ada. Av alla glada telefonsamtal vi fått, förstår vi att de håller på att utvecklas till mycket trevliga och arbetsglada hundar. Den 14 september 2002 skall de MH-beskrivas i Vänersborg.

 

Fixa bor hos Anneli och Gunnar i Mölndal där också pappa Busther finns och håller ett vakande öga på sin dotter. Fixa brukar vara med på räddningsträningen samt går många och långa spår med Anneli. Den här damens specialitet är att leta reda på lilltösens sockar och sedan äta upp dem. Lyckligtvis har de hittills alltid kommit tillbaka rätta vägen. Matte påstår också att Fixa är världens bästa hund. Hm-m det lär bli konkurrens om detta, för vi har hört andra ur F-kullen som säger detsamma om sina hundar.

 

Dina /Fedina/ lever livets glada dagar bland en stor flock med hundar, hästar och katter. Matte heter Josefin Kaså och bor strax utanför Vårgårda. Dina har gått valpkurs för Lars-Anders på Herrljunga Brukshundklubb, betyget blev "en mycket duktig och läraktig valp". Emellanåt är Dina på Alingsås Djurklinik, som ägs av Josefins pappa vår husveterinär Frank Kaså. På kliniken är hon levande reklam för hur en riktigt bra riesen fungerar.

 

Max /Fhobbe/ är den som flyttat allra längst bort i denna kull. Han bor hos Anders Petersson med familj på Lidingö och på vars brukshundklubb han nyligen avslutat sin valpkurs. Max går många spår, älskar snön och är en allmänt glad krabat, det mysigast utav allt tycker han är när han får krypa upp i lillmatte Lisas säng och sova tillsammans med henne.

 

Trolla /Förtrolla/ bor granne med Fixa i Mölndal, hennes matte heter Tina Lindbäck. Tina har redan hunnit vara med på GMBK:s läger och går just nu som yngsta hund på en uppletarkurs. Jo, jo det skall böjas i tid…….eller vad är det man säger?

 

Frida här har vi ytterligare en ur kullen som går under epitetet "världens bästa hund" enligt husse Stig Andreasson och matte Zenta. Frida, som bor i Romme-

landa, har gått valpkurs på Kungälvs Brukshundklubb. Några golfrundor har hon också hunnit med tillsammans med husse. Kanske är det början på en karriär som Sveriges första hundcaddy???

 

Freija /Finurliga Freija/ är numera Värnamobo och matte heter Sofie Andersson. I familjen finns och en dvärgschnauzer som är godkänd räddningshund. Målet är att Freija så småningom skall få samma fina titel som sin schnauzerkompis. Matte är mycket nöjd med henne, utom då hon ger sig till att äta upp barnens cykelhjälmar eller liknande. Då är hon billig. Fast det är nog inte så allvarligt för när vi erbjuder oss att köpa tillbaka henne så blir svaret. Aldrig i livet!!

 

Filip lever ett hårt liv hos sin familjen i Kareby utanför Kungälv. Orsaken är familjens schäfertik Petra, som håller honom i herrans tukt och förmaning. Han är dock inte speciellt bekymrad, har sagt till matte Kerstin Petersson "vänta bara en vacker dag skall jag visa den där Petra vart skåpet skall stå." Filip har gått på samma valpkurs som Frida och att söka människor i skogen är det roligaste som finns tycker han. Matte är mycket nöjd och hennes enda bekymmer är hans öron, som mest av allt liknar ett bar flygplanspropellrar. Vi har tröstat henne med att det viktigaste är det som sitter mellan öronen.

 

Frippe kallas emellanåt för terroristen, vi kan inte förstå varför. Vår gode vän Claes Persson erbjöd oss att "ta hand om" Frippe under riesenlägerveckan. Ja det blev som vi hade trott (läs hoppats), familjen blev totalcharmad och Frippe lämnade in en adressändring. Han lär vara hyfsat bra på spår och ganska lydig emellanåt, allt enligt husse. Fast frågan är om inte Frippe ligger steget före när det gäller dressyren av husse. Tänk vilken betydelse charmen kan har även på en sådan gammal ringräv och SM-deltagare som Claes. Hoppsan nu skrev vi kan-

ske för mycket! Vi vill inte ha Frippe tillbaka!

 

Figo finns i Dalby hos Aina Elde, i familjen finns också en riesentik, som blivit allra bästa lekkompisen. Figo har tagit de första stegen på sin karriär genom en valputställning där han blev BIR. Att söka både i skogen och i räddningsamman-

hang är ett av livets höjdpunkter tycker han. Vid 7 månaders ålder var han inofficiellt med på ett anlagsprov för räddningshundar och detta bestod han med glans. Naturligtvis får han göra om provet när han har åldern inne, men håll med om att det bådar gott för framtiden.

 

 

ÖVRIGT

Som vi har talat om ovan så blir det både MH och Korning nästa år, men innan dess så skall vi hinna med vårt pingstläger. Vi har redan bokat plats på Tånga Hed och kommer i god tid att sända ut en påminnelse så att ni kan boka in er.

Vi vill gärna att ni kommer med ideér om hur vi kan förbättra och få lägret ännu trevligare. Någon ville att vi skulle ha ett Bardlandsmästerskap och varför inte det vore väl trevligt. Administrativt är det ganska tungt för oss att få allting att fungera och försöka göra det så billigt som möjligt, dessutom kommer vi förmodligen att ha valpar under denna tid. Därför behöver vi all den hjälp vi kan få med både med träning och bestyr med den praktiska/sociala biten, så hör av er om ni kan hjälpa till och låt oss hjälpas åt att göra Bardlandslägret till lägret där man Träffas, Tränar och Trivs.

Till slut ett stort tack till er alla för mail, telefonsamtal och brev, ni skall veta att det är mycket uppskattat av oss och vi hoppas att ni fortsätter med den kontakten.

 

RIESENKRAMAR

NUNNE OCH LARS-ANDERS

 

  Tillbaka